måndag, december 29

Funderingar

Helt plötsligt slog det mig att mina barn är stora nu och vill inte fira nyår med mamma och pappa längre, snyft, snyft. Men framför allt HJÄÄÄÄLP!
Får man låsa in en 17-åring och en 16-åring? Jag menar så att de inte kan råka ut för något farligt.
Om jag låser in dem så kan ju jag och maken dricka ett varsit glas champagne och skåla in tolvslaget i lugn och ro och inte oroa oss för vad barnen gör eller är.
Tänk när de var små och kämpade så tappert för att hålla sig vakna till tolvslaget och ögonen tindrade över alla fyrverkerier. Livet har sin gång, jag kommer inte låsa in dem men jag kommer som jag brukar hålla kontakt via mobilerna (tack för dem) Om man nu får kontakt på nyårsafton det blir ju överbelastning jämt.....
Och jag kommer vara orolig (jag e en sån mamma) men mest av allt kommer jag SAKNA att KRAMA och PUSSA dem ett GOTT NYTT ÅR precis som vi brukar.
MINA ALLRA FINASTE BARN.

8 kommentarer:

  1. berättade för mina barn idag att vi ska hem till er på nyår på födelsedagskalas... reaktionen blev.. JAAAAAAAAAAAAAA!!!!!! JIIIPPPIIEEEE!!!!

    Förstår din oro ang nyårsafton... Själv har jag löst problemet genom att ge mina barn krummelurpiller.. mina barn kommer aldrig att bli stora.. så skönt.. eller??!!!

    // Kramar i massor från oss alla

    SvaraRadera
  2. Tänk va fort det går man har dem bara till låns. Saknade dina inlägg när du var sjuk. Man ha ju blivit beroende!!! Gott slut och Gott Nytt År! Kicki med familj

    SvaraRadera
  3. Hej Kusinen!
    Kul att barnen vill komma, det uppskattas här ska du veta. Var glad så länge DET varar.
    NI ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA!
    Krumelurpillrerna? dem missade jag visst. njut av dem små liven, alla åldrar har sin charm.
    Kramiz

    SvaraRadera
  4. Grattis Kicki!, du har lyckats lämna kommentar :). Kul, jag är stolt över dig.
    TACK vännen. Hoppas du fortsätter läsa, vem vet du kanske får reda på något du inte visste om mig. Helt rätt det där om att ha barnen till låns, tänkvärt.
    GOTT NYTT ÅR önskar jag dig och de dina oxå.
    Kramiz

    SvaraRadera
  5. Hej

    Ja det är inte lätt när dom växer upp. Små barn små bekymmer *ler*. Jag har vuxna utflyttade barn och har gått igen den här fasen en gång redan. Nu har jag ju "bara" 3 tonåringar boendes hos mig några år till. Dom är 14 år, snart 15 år och 17 år. Jag har haft tur hitintills med dom iom att ingen av dom har varit ute speciellt och rännt. Men orolig är man ju jämt ändå. När dom andra vuxna ungarna var i ute på sina äventyr så la jag mig aldrig förräns dom kommit hem. Dom andra barnen var små och ibland hann jag knappt få hem ungdomarna och lägga skallen på kudden förräns dom mindre vaknade.

    Vi alla med ungdomar är hjältar :-))))

    Gott Nytt År
    Ingrid i Östersund

    SvaraRadera
  6. Ja, snyft , snyft stackars dig. Jag kommer att bryta ihop när barnen inte vill vara med mig på nyårsafton längre. Fast jag vet ju att det blir så och jag vet ju att det är bra. Men vi får tycka lite synd om oss!

    Kram Lisa

    SvaraRadera
  7. Ingrid och Lisa!
    Små barn, små bekymmer stämmer så väl. Jag vill ju att de ska bli stora och utvecklas men
    samtidigt skydda dem från allt ont i världen. Så man måste våga släppa dem, men det är svårt.
    Har precis som Ingrid pålitliga barn, men ändå oroar man sig. Tack för era hälsningar.
    Gott Nytt År

    SvaraRadera
  8. Jag har också barn i samma ålder. Tvillingar som är 17 år och så en kille som är 25 och har eget boende. Jag förstår din oro...jag är EXAKT lika dan... Man håller kontakten via mobilen, så gott det går, och jag har ju två st som jag kan växla telefonterrorn med åxå ;) det är jättebra ibland. De har lite koll på varandra åxå. Men..dessa förb... smällare. Hatar dem. De kan på en millisekund förändra livet för många om man inte passar sig.
    Jag tror jag låser in barnen jag åxå... ;)
    Ha det gott och ett Gott Nytt År.
    Gissan

    SvaraRadera

Kul att du tittar in hos mig!
Jag blir JÄTTEGLAD om du lämnar
en kommentar <3